Japaner om att jobba visuellt

Jag var i Japan i mars tillsammans med ett gäng från ETH i Zürich för att besöka några japanska företag och försöka dra några slutsatser kring vad de gör annorlunda när de utvecklar produkter. Man slås av att det japanska samhället känns mer visuellt generellt än det svenska. Mer instruerande bilder i tunnelbanan, tecknade serier som förklarar hur man ska göra i olika situationer osv. Jag var lite nyfiken på om det gällde även produktutveckling. På ett av företagen vi besökte som har ca 300.000 anställda pratade utvecklingschefen där om att visualisering är överlägset när det kommer till kommunikation. Han hade tre argument:

1. Det är billigt.

2. Visualisering talar för sig själv. När man pratar ”kontaminerar” man budskapet med sin egen uppfattning.

3 Visualisering kan innehålla viktig betydelse som kan vara svår att förmedla på annat sätt.

Som exempel på den tredje punkten berättade han om hur han gjorde märken i dörrposten efterhand som hans barn blev längre, så att han kunde hur de växte. Det lilla märket ger inte bara information om hur långa barnen var vid en viss tidpunkt, det förmedlar mycket mer än så – minnen från när barnen var små, och känslor för familjen.

Visuell planering för bättre teamkommunikation

Visuell planering är en metod som kan användas av projektteam för att helt enkelt förbättra kommunikationen inom teamet. Visuell planering är ett ganska enkelt sätt att se till att hela teamet är överens om nuläge och vart man är på väg. Det är tror jag extra viktigt i det sammanhang jag är intresserad av; produktutveckling. Produktutveckling präglas av osäkerhet och ständigt förändrade förutsättningar, och då gäller det att man har ett bra sätt att få en överblick av nuläget så att man kan ta snabba och välinformerade beslut. De företag jag har studerat som använder sig av Visuell planering bekräftar att överblicken och kommunikationen i utvecklingsteamen förbättras.

Metoden går i korthet ut på att visualisera viktiga aktiviteter och leveranser som teamet ansvarar för på en tavla. Vid tavlan håller man sedan korta effektiva möten, kanske 10-15 minuter. Eftersom de är så korta kan man istället ha dem ganska ofta, en del team har ett kort möte varje dag för att hålla sig uppdaterade. Min forskning har visat att tavlan fungerar som ett ”boundary object”, dvs ett föremål som stimulerar och triggar kommunikation mellan personer. Ett boundary object blir ett viktigt redskap för att underlätta kommunikationen i ett team där man har till exempel har olika bakgrund eller funktionella perspektiv.

En artikel som mycket kort beskriver några av mina forskningsresultat på Visuell planering finns här. (Artikeln publicerades först i IMIT:s tidning Management of Technology” och finns också med i Bonniers ledarskapshandböcker för projektledning.)